Det jag ser är det jag lever för

Igår var min sista dag som mammaledig. Det blev en spontan dag med ett underbart väder. Barnens gammelmormor kom hit med min kusin Tindra. Barnen lekte sedan gick vi ner och matade ankorna. Nova var helt överlycklig och sade hela tiden kasta kasta. Alltså kasta smörgås till ankorna och så skrattade hon av lycka. Ville hela tiden ha mer smörgås att kasta till ankorna, om hon själv fick välja skulle hon stå där hela dagarna med mängder till bröd haha. När vi skulle gå hemåt till lekparken sade hon hejdå anka ses imorgon, klak klak! När vi kom hem till gården var vi ute och gungade i en timme sen gick vi in och målade med vattenfärger hos barnens mormor och morfar. Det var en lycklig Nova. Jag kan inte förstå att hon blivit så stor att hon kan så mycket och förstår så mycket. De växer för fort!